torsdag 3 maj 2012

Vändningsförsöket lyckades


Klockan 08.00 var vi inne på förlossningen imorse och blev mottagna av alla trevliga damer som jobbade.
Det första som hände var att en tjej satte en sån där ctg-kurva på min mage. Bebisens hjärtljud låg på mellan 130-140 nästan hela tiden.
Efter det kom en annan tjej och skulle sticka mig i handen och sätta en sån där "ingång" där de senare skulle spruta in bricanyl.
Hon sa att jag hade så stora och fina blodådror så det var ju inga problem att sticka mig... Men OOOOOPS hon stack visst brevid ändå och spräckte blodkärl på mig så att handen började svullna och till slut började det att spruta blod. Bra jobbat! Jag fick i alla fall träna på profylaxandning och Mange fick träna på att få sin hand krossad av min hand... :-)

Till slut fick hon sätta ingången i armvecket istället. Sen var det bara att vänta. Efter ca 45 minuter kom läkaren in och berättade för oss vad som skulle hända och svarade på lite frågor och så. Hon var jättesnäll och proffsig.
Hon gjorde ett ultraljud som visade hur bebis låg. Huvudet upp, ryggen på höger sida av min mage, rumpan ned och fötterna rakt upp. Att benen låg rakt var mindre bra för att det är inte lika lätt att vända på bebisen då.
Sen mätte hon magen, huvudet och lårbenet på bebbe. Hon sa att allt såg bra ut och att det inte var en liten bebis... Nehe? Då är den stor alltså sa vi... Njaaa lite lagom svarade hon och log.
Hon trodde i alla fall att den väger omkring 4 kilo... Mammas lilla tjockis :)

Sen kom det in 2 sköterskor som skulle hjälpa läkaren under själva vändningen. Den ena sprutade in bricanyl i armen på mig. Det tog några sekunder så började armar och ben skaka nästan okontrollerbart.. LÄSKIGT! Mange höll mig i handen och talade om för mig att andas :-)
Den andra sköterskan höll i ultraljudet och höll koll på att bebisen vände sig som den skulle.
Läkaren "lyfte" upp rumpan på den och tröck försiktigt på nacken på bebisen så den gjorde en framåt kullerbytta. Jag blev förvånad att det inte gjorde ont överhuvudtaget och det var över på ca 30 sekunder. Men enligt läkaren så var det en väldigt duktig kullerbytta-bebis :-)

Efter det så fick jag ligga kvar med ctg-kurvan så de kunde hålla koll på bebisens hjärtljud. Det var då jag började må riktigt dåligt. Fick nästan lite panik och hyperventilerade och skakade helt sjukt mycket. Men min fina älskling gav mig vatten och masserade min panna så att allt blev bra sen.
Tyvärr fick jag jordens migränanfall också men då kom sköterskan in med 2 citadon åt mig och då blev jag lite flummig istället och det var ju såklart en mycket skönare känsla.

Cirka 2 timmar efter vändningen så kollade de hjärtljuden en 3:e gång och så kollade de med ultraljud om den låg kvar med huvudet nedåt. Det gjorde den och hjärtljuden var det aldrig några konstigheter med.
Så vi fick åka hem! Vi båda ville nog att det skulle hända något mer och att de kanske hade gjort en hinsvepning eller iaf kollat om livmodertappen var mogen men det bidde inget sånt.
Nu ska jag känna efter om bebis vänder sig igen för då får vi åka upp till förlossningen igen och disskutera vad som ska hända... Om jag tror att den ligger kvar så ska jag till barnmorskan på måndag morgon och kolla läget. Allt käns lite oklart just nu. Det kan ju fortfarande bli kjesarsnitt men vi kan bara vänta och se nu när vår lilla tjockis vill anlända hos oss <3<3<3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar